I förra veckan höll jag en föreläsning i Eskilstuna och hade den ofantliga turen att få göra det samtidigt som abbot var där! Jag passade snabbt på att visa mitt intresse både i samarbeten med föreningar och mig själv men även i deras utveckling!
Tre mycket positiva saker lyckades jag bland annat luska ut…
1. Libre 2 tros komma till Sverige runt årsskiftet.
2. Libre 2 kommer ha Bluetooth kommunikation (för telefoner och andra tillbehör) och larm vid högt/lågt blodsocker.
3. Den kommer kosta snarlikt eller lika mycket som libre 1!
Att den kommer kosta lika mycket är kanske den bästa nyheten, för min personliga åsikt är att om man är insulin behandlad så ska man minst ha tillgång till Libre oavsett typ av diabetes. Och om det inte är en avsevärd prisskillnad så blir det svårt att argumentera mot ett bra redskap som får ännu fler funktioner.
Jag hade även äran att bli inbjuden till en utbildningskväll av abbot där man ska prata om framtida libre och även ta del av andra människors synpunkter. Självklart kommer jag flitigt föra anteckningar och berätta vidare vad som kan tänkas dyka upp i nyheterna!
Det kommer publiceras här på bloggen, instagram och facebook!
Hallå! Nu var det ett tag sedan jag skrev på grund av att jag har haft en massa spännande händelser i mitt liv som tyvärr tillfälligt skiftat fokus från allt ”roligt” till allt ”nödvändigt”, inklusive skrivandet!
Så! Jag röstades fram av diabetes föreningen Västerås att åka och kolla in minibolla konferensen i Katrineholm som arrangeras av några riktiga eldsjälar från facebook gruppen ”bolla diabetestankar”. (Då jag inte har exakt koll på vilka som är engagerade på vilket sätt så nämner jag inga namn i mer än på en bild senare)
Jag hoppade in i bilen efter jobbet och for ner, redan på vägen ner så kröp spänningen sig starkare i mitt bröst, dom hade skrivit nått om ”yoga” och jag kunde se min lönn-feta pappa kropp framför mig iförd trikåer i nån avslöjande ställning.
Men väl på plats så mötts vi upp i lobbyn på mitt hotell efter alla praktiska saker var lösta som bagage och rum. Ett av mötena som jag minns bäst är ett oerhört fint par där kvinnan var typ 1 och hennes man var med som anhörig, en dedikation som gör mig tårögd när jag tänker på den (vilket i sig kanske inte säger så mycket då jag ganska ofta grinar åt saker). Men det verkligen märktes hur mycket dom betydde för varandra och dom hade rest ganska långt för att komma dit!
Vi fortsatte till bowlingen som fredagens ”enda” händelse, och låt mig bara säga att jag tycker det är ett genidrag att ta med en skara människor som knappt känner varandra till lite offentlig förnedring mixat med tillgången av alkohol. Vi lärde alla känna varandra ganska snabbt och lagom till maten så satt vi i vad som för första gången i mitt liv var normalitet!?!? En helt absurd känsla för mig som nybliven ”garderobs-rymmare” inom diabetes-skam.
Avskyr bowling… och stryk fick jag också… syns om ett år 😉
När så småningom diskussionerna vid bordet började ta mer fart så fick jag höra dom mest fantastiska historierna och jag fann mig själv i en situation där jag helt plötsligt började avslöja saker jag aldrig berättat förut, och det var skönt, folk förstod. Men inte nog med det, vi mötte varandra med acceptans, vi lyssnade till varandra utan kritik eller motsättningar och vi blandade det med humor, skratt, sympati och egna erfarenheter!
Om jag fick önska nått så är det att alla diabetiker skulle ”tvingas” till en sån här sak, för jag tror att dom allra flesta skulle upptäcka en helt ny värld gömd i våran ganska kalla och hårda tillvaro. En värld som är så äckligt tok-gullig att en stor hårig luns som jag själv återigen blir tårögd.
En halvseg-lördags morgon senare drar konferensen igång med att arrangörerna Linda Blom och Johanna Brodin välkomnar alla till en härlig konferens!
Sedan drar konferensen igång med en föreläsning om ”kostens betydelse i det offentliga rummet”. En väldigt intressant och lärorik föreläsning om kost,ekonomi och marknadsföring som bland annat gjort att vi äter som vi gör.
Och sen kom mardrömmen… YOGA! Jag kan knappt med ord förklara hur mycket det tog emot att ens föreställa mig att göra detta, men jag tänkte att om jag ändå ska göra bort mig så ska jag göra det helhjärtat!
Jag är taggad som aldrig förr, tiden nästan fryser när instruktören öppnar munnen och ut kommer nått som slutar i stil med: ”det kanske är mer praktiskt om vi sitter på våra platser och kör stol-yoga istället” Lättad men ändå smått besviken inser jag att det är för det bästa… Men vilken grej det var, det var mycket bättre än vad jag trodde det skulle vara! Jag kan starkt rekommendera att testa det!
Vi avslutade sedan för dagen och drog oss till ohlearys för mat och dryck, och medans vi sitter och äter så händer en av dem märkligaste grejer jag varit med om.
Jag får nys om att första föredraget kommande dag är BD som ska komma och berätta om produkter och tillbehör, och man frågar mig skrattandes om jag kommer kunna ”hålla mig i skinnet”.
*(Dom som har följt min blogg ett tag har kanske uppmärksammat ett inlägg jag gjorde som hade flera tusen visningar ang hur nålar slits och således ser ut under mikroskop, ett experiments som startades på grund av en bild som cirkulerade och som sedan visade sig via en annan artikel ev vara fabricerad av just BD) ==>> Kan läsas här <<==
Helt plötsligt kommer Kajsa in som är föreläsaren från BD, hon kommer förbi och hälsar på alla. Jag tar henne i hand och säger: Jag: Hallå, jag heter Jonatan! Kajsa:Hej, jag är Kajsa! Jo jag vet vem du är! Jag:(Med lite nervöst skratt) hehe jaså? Kajsa:Jodå! Jag bland annat följer din blog! CRAP!!!!
Lite skratt och småprat senare visar det sig att hon är en väldigt jordnära och härlig person, men jag måste erkänna en viss nervositet från min sida, men hon respekterade att jag så gott jag kunde bara försökte vara opartisk och med facit i hand måste jag erkänna att jag tycker väldigt bra om BD. För om jag bortser från det med artikeln så har jag använt bd nålar i 15 år och under dessa tusentals nålstick har jag aldrig upplevt nått kvalitets problem! Vilket är mer än vad jag kan säga om nästan alla andra produkter oavsett om dom har med diabetes att göra eller inte!
Kvällen rullade på med massor med skratt, storys, sympati, empati och en tung förlust i shuffleboard!
och där i fjärran kan man skymta en av vinnarna och den j*veln tog mig i bowling med!
Nästa morgon fortsatte med Kajsas föreläsning om BD som var oerhört kvalitativ även om en del reklam såklart läckte in ;-). Men hon gjorde det över min förväntan och min tidiga skepsis var helt i onödan!
Och efter detta så kom en föreläsare upp och mer eller mindre förstörde varenda tårkanal jag satt inne på! Hon kallas tessan men heter på facebook, Jtk PinktBalance. Hennes historia var makalös och det känns som jag missade hälften när jag i smyg försökte torka tårarna ur skägget!
Slutligen vill jag tacka ALLA från minibolla och jag vill ge ett extra tack till västerås diabetesförening som hedrade mig med uppdraget som kommunikatör!
Jag är så jävla tacksam att jag gjorde detta och råder er alla som har med diabetes att göra att åka om ni får chansen!
På diabetesgalan fick jag den stora äran att få sitta med och prata med Johnny Ludvigsson, och som tur var, var det att han inledde våran konversation, för som nybliven engagerad diabetiker hade jag ingen aning om att jag satt bredvid en av mina hjältar.
Vi har sedan dess hållit kontakten och han har tålmodigt hjälpt mig med många svar, och här nedan kommer några frågor och svar på just nu relevanta frågor! (ta spruta i överarmen och att sänka sitt blodsocker med hjälp av insulin och kolhydrater)
OBS!!!—-Innan du läser vidare så vill jag förtydliga att jag inte är läkare och att jag INTE rekommenderar att du provar saker för att du läser dem här, syftet här har helt enkelt varit att belysa och besvara frågor, och att detta är INTE på nått sätt är en rekommendation! —–OBS!!!
Fråga 1: ”Angående injektioner i överarmen, Sverige avråder det medans Norge står mer opartisk i frågan, när diabetiker ifrågasatt detta påstår dom att läkaren sagt att det beror på sämre upptagning.”
Min teori: Jag själv körde i armen i lite över ett halvår och förutom blåmärken märkte jag inga som helst problem med det. Min egna erfarenhet är dessutom att det var ganska snabb upptagning, särskilt i min vänsterarm.
Johnnys svar: Kortverkande insulin injicerades rutinmässigt i överarmen framtill mitten av 80-talet. Buken användes aldrig! Men sen kom några fall av nervskada, där man hade injicerat för långt på baksidan av överarmen och träffat en nerv, så då började man rekommendera buken istället. Upptaget av snabbinsulin är också något ( ganska lite) snabbare när det ges i bukhuden, men det gäller nog inte när personer har mycket bukfett. Så om man (mot rekommendationen) skulle vilja kan man mycket väl ge insulin i överarmen, inte för nära armbågen, inte på överarmens insida eller baksida utan från mitten av framsidan och på utsidan.
Min håriga vänsterarm där man kan se att jag faktiskt ev satt min libre i riskområdet. (gjort det på samma ställe massor av gånger men fick en tankeställare nu)
Fråga 2: Många tror och upplever att när dom har ihållande högt blodsocker, så kommer insulinet reagera bättre om dom intar kolhydrater i samband med insulinet. (visa påstår även att det rekommenderats av 1177 och d-ssk)
Min teori: Jag personligen tror att det är ämnesomsättning som sätter fart på kroppen och aktiviteten gör att insulinet fördelas bättre och snabbare, mer än kanske kolhydraterna i sig. Och att man ev kan uppnå samma resultat med fysisk aktivitet?
Johnnys svar: Insulinkänsligheten påverkas av fysisk aktivitet, som du antyder, och den som är någorlunda fysiskt aktiv ökar sin insulinskänslighet. Däremot är det så att fysisk aktivitet leder till att kroppen frisätter socker från levern, och om man har insulinbrist och därav har ett blodsocker på ca 15 mmol/ eller ännu högre och DÅ ger sig ut på löpning skidåkning eller aktiv fysisk aktivitet så STIGER blodsockret och det kan faktiskt i värsta fall leda till ketonkroppsbildning/syrabildning.
Kolhydrater i sig påverkar inte insulinskänsligheten såvida patienten inte samtidigt har viss ketonemi, tendens till syrabildning. DÅ. Om man har ökad mängd syror, så är insulinkänsligheten nedsatt, men tillför man kolhydrater eller lite söt saft el dy + insulin, så bränns ketonkropparna och insulinkänsligheten ökar. Således: den som envist ligger högt i blodsocker bör kolla om den också har syror, ketonemi. I SÅ fall kan det vara av nytta att kombinera insulin med tillförsel av snabba kolhydrater.
Jag vill passa på att tacka Johnny för all hans support och detta vill jag göra genom att lägga till han till mina diabetes hjältar!
Både jag och Johnny brinner för Barndiabetesfonden som specialiserar sig på barn och alla former av typ 1 diabetes och hoppas ni överväger den nästa gång ni funderar pa att donera pengar till en god sak :-).
Så här kommer information om min hjälte som dels hjälper mig men även så många andra!
Våren 1971 började Ludvigsson på Barnkliniken i Linköping. Yngve Larsson var där handledare för ett forskningsprojekt om diabetes, inom vilket Ludvigsson gjorde rön om kvarvarande insulinsekretion hos barn.[
År 1983 efterträdare Ludvigsson Yngve Larsson, och utnämndes sedan av regeringen 1985 till professor i pediatrik vid Linköpings universitet. Ludvigssons forskning dominerades av diabetes, trots att han även arbetade kliniskt med barnonkologi och var ansvarig för barnonkologin i Sydöstra Sjukvårdsregionen från tidigt 70-tal till början på 1990-talet.[
År 2009 utsågs Ludvigsson till årets Linköpingsbo[ och har fått en buss i Linköping uppkallad efter sig.
När läkarutbildningen skulle läggas om vid medicinska fakulteten och Hälsouniversitet kom till, ledde Johnny Ludvigsson förändringarna tillsammans med Björn Bergdahl och pedagogen Margaretha Koch.[
År 1986 erhöll han studenternas pedagogiska pris, Kandidat Kork. Åren 1997-2002 var han ordförande för Centrum för folkhälsovetenskap, som han var medgrundare till. Åren 1997-2003 var han ordförande för forskningscentralen vid Hälsouniversitetet och också prodekanus för Hälsouniversitetet, liksom medlem i universitetssjukhusets styrgrupp. 2010 erhöll han Björn Bergdahlspriset för pedagogiska insatser vid Hälsouniversitetet.[
Han gifte sig 1966 med Ulla, född Stensson. De har fem barn.
Japp! jag har helt ogenerat klistrat in det från Wikipedia ;-).
Jag, Johnny och hans underbara fru Ulla!
Vill ni redan nu kolla in att donera till Barndiabetesfonden så trycker ni ==>HÄR<==!!!
Jag levde med min diabetes i skymundan i 20 år, och en reflektion jag gjorde efter jag ”kom ut” med min diabetes var hur viktig communityn är!
Jag har träffat så underbara människor under min resa som gjort mitt liv så mycket enklare, om jag hade träffat dessa människor tidigare i mitt liv så hade jag inte haft nått problem med att leva öppet med min diagnos som jag skämdes över så mycket!
Med den erfarenheten under bältet så satte jag efter diabetes galan fart med att försöka hjälpa till att göra communityn ännu bättre, det här var min chans att få göra skillnad och kanske, kanske kunna hjälpa någon där ute.
Men det var inte lätt, efter galan trodde jag att jag skulle haft mer genomslagskraft, jag trodde att mer och fler tillfällen skulle dyka upp tack vare det, men så blev det inte, mina 15 minuter var över och jag svalnade fortare än ett utspottat tuggummi på Antarktis.
Så jag fick ta en ny approach, jag hade tack och lov träffat en hel del community människor som kunde hjälpa mig, en riktig gröngöling i diabetes djungeln, och i förenings djungeln för den delen.
Ganska tidigt in i min resa så upptäckte jag att det generella anseendet kring diabetesförbundet var lågt, väldigt många hade gått ur och många som inte gjort det upplevde känslan att det enda som hände var att dom fick en tidning i lådan.
Jag tänkte att det här är ju jätte synd, communityn har varit väldigt viktigt på ett individuellt plan men den är även extremt viktigt ur ett demokratiskt perspektiv.
För vi är många och vi har styrka i vårat antal, vi kommer kunna påverka våra liv så otroligt mycket mer om vi går ihop och samarbetar istället för att ha åsikter var för sig, detta förutsätter ju dock också resultat, för ingen vill lägga energi eller ännu mindre lägga pengar på nått som inte funkar
Så jag valde att engagera mig i den lokala diabetes föreningen.
Snabbt insåg jag både via samtal men även genom egna reflektioner att snittåldern var väldigt hög i föreningarna, vilket borde vara naturligt när det finns under-föreningar för ungdomar men även dessa verkar ha ganska låg aktivitet (i Västerås fanns det ingen alls).
Jag mottogs med öppna armar och kan inte annat än säga att det var en fantastisk styrelse som välkomnade in mig i deras arbete och det fanns en hel del att göra.
Jag blev inröstad och utsedd till att starta upp och engagera ungdoms förbundet, jag skulle åka till mini bolla konferensen i Katrineholm och representera Västmanlands diabetes förening den 4-5 maj och ska ha en föreläsning hos eskilstuna diabetes förening den 8e maj.
Det verkar finnas massor att göra, särskilt om man är ungdom och jag hoppas att kanske nån som läser inlägget vill vara med och bygga upp ungdomsföreningen med mig?
Tveka i sådana fall inte att ta kontakt med mig!
Hur som haver så behöver vi varandra mer än någonsin i det politiska klimatet och osäkerheten som är nu, för tillsammans kan vi motverka att t.ex vården blir sämre än den är, vi kommer kunna hjälpa varandra och andra.
Om just diabetesförbundet är rätt källa med tanke på att dom kanske ”tappat lite intresse” hos communityn vet jag inte, men det känns som ett bra ställe att börja på med tanke på att alla system är färdiga på den plattformen, så det visar sig antar jag.
För ett tag sedan surfade jag förbi understående bild med tillhörande text, många var förfärade men minst en person skrev att bilden var fake… Det måste kollas upp tänkte jag som med mitt digitala mikroskåp, sprutnålar och en apelsin i högsta hugg slängde mig framför datorn!
Jag kan ju tillägga att just mitt mikroskop bara förstorar x250 och det ser ut som att bilden har desto mer förstoring, men jag tycker endå att bilder ger hyfsat rättvis bild :).
oanvänd nål
oanvänd nål från sidan.
Jag provade ett stick, 5 stick och 10 stick på mig själv i magen, och på grund av att det var så liten skillnad på bilderna så hoppar vi till tio stickaren och har därmed dubblat det värsta exemplet på första bilden.
10 stick hud10 stick hud sidan
ok, så runt här börjar tålamodet och skinnet tryta lite så jag gick över till alla vår trogna tränings apelsin, för att inte slita ännu mer på erat tålamod så lägger jag upp bilderna med 60!?! stick direkt…
apelsin 60 stickapelsin 60 stick från sidan
återigen kan vi se att trots många stick senare så är det minimala skador som bäst och lite beläggningar, därmed gav jag upp vad som var ”normalt till semi normalt slitage”.
Dock i sann mythbusters anda så måste jag ju ta reda på hur en nål kan bli så skadan som på bilden…
Jag började med att ”tappa” sprutan med nålen först ner i träbordet jag sitter vid.
Ett stick i träbordEtt stick i träbord från sidan.
ok, så nu kan vi faktiskt se början till reala skador på spetsen med lite krökt öppning och vågiga former, vi är dock inte i närheten av ”femte sticket” på våran referens bild…
Så nu tappade jag den i metall beslaget på sagda bord istället (känner mig extremt vetenskaplig här).
Misslyckat stickförsök i metallmisslyckat stickförsök i metall, sidan.
Nu börjar vi ju faktiskt närma oss det ”femte sticket” i bilden och jag tror vi kan vara ganska överens om att det antingen handlar om andra nålar eller nån form av skrämsel.
Jag kan på sätt och vis förstå hur man vill använda en sådan bild för att främja byte av nålar på reguljär basis, för även om det var roande att ”ta udden” av ”myten” så vill jag ändå belysa vikten av att byta nål både av hygieniska skäl men även för att jag under mina 20 år av diabetes verkligen upplever att nålen blir sliten och ibland t.om med får stop! Däremot tycker jag faktiskt inte att missvisande information är ok oavsett medlen det främjar!
Om nån har mer information om sagda bild så tar jag jätte gärna emot det då jag via google image sök inte hittade var den kommer ifrån eller vem som publicerat den. Vi ska heller inte glömma att den kan ha används i beskrivande syfte som i ”såhär känns det” för att sedan bli misstagen som fakta.
Och återigen, jag är ingen expert eller läkare, bara en knäppgök med fritid och ett mikroskop… men ser gärna att ämnet diskuteras :-).
